Blot er for de flesta asatroende og anhængare af nordisk hedendom et sætt att nærma sig og komma i kontakt med gudamakterna. Stærka samhørighet med gudar og førfæder. Dette gørs til exempel genom att skænka dem gåvor, i form af mat eller dryck eller andra symboliska offer. Genom att ge tillbaka något af det mænniskan får sig til skænks visar hon sin ødmjukhet infør de krafter som ger oss frid og lycka i livet.
Ibland handlar blotet også om att be någon særskild makt eller gud om styrka, hjælp eller råd.
Et blot kan se ud på så många sætt numera.
En del håller blot på historiska platser. Någon har sin blotplats i skogen og en del i sin trædgård eller et lille altare i hemmet.
Blotet brukar/ kan bestå af en blotceremoni og efteråt en veidsla/ et gille. Deltagarna samlas vid en blotplats og genomfør blotet gemensamt.
Oftast er blotplatsen naturnæra placerad under bar himmel. Ibland finns uppstællda gudastøttor (træfigurer eller liknande som representerar forskellige gudar). En gode eller gydja leder ofta blotet. Oftast står deltagarna i en ring eller halvcirkel.
I blotceremonin kan flera forskellige delar ingå; inkallning/inbjudan af makter og gudar.
Skålande for årstidens gudar, fødda og de som læmnat oss. Blotgåvorna stælls vid harget eller læggs i en eld.
Blotgillet, eller veidslan er en festmåltid dær blotdeltagarna æter og dricker gott.
Årliga blot bland dagens asatroende kan vara:
Vårblot/ Segerblot
Midsommarblot
Høstblot/ Alvablot
Midvinterblot/ Jól