Våren var og er fortfarande en tid af førændring og firande.
Vikingarna firade vårdagjæmningen og Germaner og Anglosaxer dyrkade gudinnan Ostara, som symboliserade våren og fruktbarheten. Firandet præglades af forskellige ritualer, fester og offergåvor som återspeglade både hedniska og kristna influenser.
Våren var en viktig tid eftersom den symboliserade slutet på den långa, hårda vintern og børjan på en ny væxtsæsong.
Beda Venerabilis, en vældigt gammal munk med et långt vitt skægg og smeknamnet The Father of English History, skrev om vårens- og fruktbarhetensgudinna for øver 1300 år sedan. Ostara, eller Eostre, som gudinnan kallades, antas dærfør vara inspiration til det engelska namnet på påsk – Easter.
Festivaler og ritualer til Ostaras æra
Ostara, vårens og gryningens gudinna, var en viktig figur i gamla traditioner.
Många festivaler og ritualer hølls til hennes æra i syfte att sækerstælla jordens fruktbarhet og samhællets vælstånd.
I samband med firandet af Ostara tændes ofta eldar som symboliserade ljusets återkomst. Eldarna tændes på kullar eller i nærheten af heliga platser og syftade til att driva bort vintermørkret og vælkomna vårværmen.
Kaniner var kænda for att vara vældigt fertila og blev dærfør associerade med påskens pånyttfødelse.
Enligt tysk folktro var kaninen kopplad til den kristna påskens eviga liv. Kaniner føds med øppna øgon, vilket fick tyskarna att tro att kaniner alltid er ”vakna”.
Påskharen er en symbol for påsken som har sina røtter i tysk folklore. Traditionen med påskharen som gømmer ægg sægs ha børjat i Tyskland under medeltiden.
Påskharen introducerades i Amerika af tyska immigranter som bosatte sig i Pennsylvania under 1700-talet, og traditionen spreds sedan vidare dærifrån. Påskharen har kommit att bli en ælskad figur i många kulturer som en del af påskfirandet, dær den ofta førknippas med nytt liv og återfødelse.
Vad symboliserar påskægget ?
Ægg representerar nytt liv og återfødelse. Ægg, precis som kaninen, har længe ansetts vara en uråldrig symbol for fertilitet, återfødelse og nytt liv , allt førknippat med vårfirandet af påsk! Fra et kristet perspektiv representerar påskægg Jesu uppståndelse og hans uppkomst fra graven.
Påskkærringar og hæxor
Påskkærringar, eller påskhæxor som de ibland kallas, er en del af den svenska påsktraditionen. Denne tradition har sina røtter i folktron dær man trodde att hæxor på skærtorsdagen fløg til Blåkulla for att fira hæxsabbat med djævulen.
Ordet ”påsk” kommer fra det hebreiska ordet ”pesah” og medeltidslatinets ”pascha”.
Vårdagjæmningen, æven kallad Equinox, var et viktigt datum i kalendern.
Det markerade det øgonblick då dag og natt var lika långa, vilket symboliserade balans og førnyelse. Denne hændelse firades ofta med festligheter og ritualer for att vælkomna ljusets og værmens återkomst.
Påskriset.
Påskrisets historia – fra piska til pynt
Innan påskriset dekorerades med fjædrar og ægg, brukade man piska varandra med riset. Et syfte med denne smærtsamma ritual var att symbolisera Jesu lidande. Tidigare syfte var att den som risades skulle få ta del af trædets inneboende kraft.
Glad påsk.
[[køp]]
Köp produkten
